Det flyger omkring lite artiklar där rubriken berättar om barn som dött av lchf.
Läser man däremot själva artikeln så är det som vanligt en helt annan historia. Jag som äter liberal lchf: näst intill inga kolhydrater, näst intill inge socker (inget medvetet socker, dock så finns det socker i nästan allt så det är svårt att avstå till 100%), så lite tillsatser och halvfabrikat som möjligt och lite extra fett. Jag ser ändå på avstånd denna, återigen, hysteri som hägrar över dessa ”dieter”. I mitt fall är inte lchf en diet utan det är något jag mer eller mindre tänkt leva efter hela livet, en livsstil. Jag känner att min kropp mår bra av detta så varför ändra?
Jag hade däremot aldrig satt mitt lilla barn på under året på strikt lchf. Jag tror att barn behöver lite av varje i sin lilla kropp för att må bra och växa som de ska. Men med lite av varje menar jag inte att de BEHÖVER massa socker, halvfabrikat och tillsatser. Just de delarna försöker jag, som många andra, att undgå ge sitt barn. Men lite kolhydrater, lite fett, frukt, grönsaker, bär så de får i sig de vitaminer och mineraler som just kroppen behöver för att växa och må bra! Måtta. Däremot är jag och Danne helt överens om att vi ska vänta så länge det bara går innan han får raffinerat socker.
Vi tycker inte att det finns någon som helst anledning till varför. Det är kort sagt skit som förstör kroppen. Hemskt beroendeframkallande är det också. Sockerberoendet aktiverar samma delar i hjärnan som hos tex en heroinist. I hjärnans belöningssystem. Vissa anser att de som redan vid barnsben är små beroende sockerråttor senare i livet har lättare för att falla för andra beroendesjukdomar. Genvägen, bristen och behovet av dopamin blir alltmer påtaglig. Att hjärnan redan från början har anpassat sig till överstimulansen vilket gör att det krävs högre doser dopamin för att uppnå samma effekt, känslan av glädje, rus och lycka.
Även där tycker jag att en godis nu och då skadar inte. Inte ens om du råkar smälla i dig hela den där godispåsen du fick i påsk – på en kväll. Jag är en periodare när det gäller godis, och mycket annat. Nu har jag varit ”godisfri” sedan februari och det känns så skönt! Men i mina perioder är jag som galen. Gärna något litet sött efter maten, iaf middagen. Och gärna efter frukost också. Gräddkola, de är min stora last. Och marabous mjölkchoklad. Jag trycker en hel kaka, direkt. För mig är det som allt eller inget. Jag har svårt att hålla mig mitt emellan. Därför försöker jag att hålla mig ifrån.
Måttliga mängder, du bestämmer själv vad du ger din kropp och du bestämmer även helt själv vad du ger dina barn!
Stå för dig själv och dina principer ❤ Det är du värd.
