Tredje dagen på inskolningen och jag vill inte mer…
Just nu känns det så! Fram till lunch går allt bra för då slår matvägran till. Han äter bara det han känner igen och VET att han tycker om. Korv, broccoli, majs, pizza och visst kött.
Idag serverades linssoppa med en touch av curry – som jag VET att han hade tyckt om OM han smakat. Det vet jag eftersom jag åt lite i hopp om att luras ”-Mamma äter upp din mat” Det gick inte.
Som tur var var det även pizza och det gick ju hem. Han åt gladeligen så nu har fröknarna sett att han faktiskt kan äta… Men det går väl till sig. Alla säger ju att då han ser alla andra barn så gör han lika. Vi hoppas på det.
Efter lunch är det sovdags ute i vagnarna. Flera nya saker. Lägga sig direkt efter lunchen? Bli lagd av morsan eller farsan för att sova i vagnen? Njae, det är inte helt okej enligt Fabian. Men vi testade att göra som de andra, bums i vagn! Icke! Med flaskan…? Nästan, men nej.
Efter ca 45 minuters tvångssövning gav jag upp. Plockade upp det förbannade, trötta barnet, gick in för att säga hejdå och tack för idag innan vi gick hem. ”-Han kanske somnar i vagnen på vägen hem?” Nej.
Just nu känns det bäst att fortsätta hemma som vi alltid gjort med hans gamla rutiner. Det går ju så bra och passar oss alla! Men jag vet att det här med förskola är bra flr honom. Träffa barn och få mer/annan stimulans.
Innerst inne tror jag att det blir bra.
Men inte nu…
Det låter som om ni har det lite kämpigt. Min dotter har precis börjat på förskolan också, vi gick igenom inskolning i januari. Jag var noga med att vänja henne till dagisrutiner redan när hon var runt 8 månader. Men det var ändå ganska jobbigt att komma in i det. Men det blev bättre med tiden, det tog ca 3 veckor för henne att vänja sig. Nu lägger dom henne i vagnen och hon somnar på sekunden ?
Bra att börja så tidigt Frida, men svårt när vi fick plats med så kort notis, alla förskolor har ju olika rutiner. Men vi tar nya tag och ”skam den som ger sig”
ååå vad jag kommer ihåg den känslan! inskolning, nya rutiner, och att mitt barn ”blir en i mängden”, med rutiner som vi INTE haft. Som alla troligt säger: De anpassar sig,,, Det kommer gå bra…Det är klart att det gör! det kommer gå bra! Han kommer anpassa sig och han kommer gilla det! MEN kvarstår gör, föräldrahjärtat, själen, tankar funderingar och ångest… hos mig som vuxen.. MIN rutin som ska förändras, anpassas, efter samhället och i nya rutiner. Precis som du skriver: Innerst inne tror och vet du att det kommer bli så bra! Men inte just nu…
Å vad jag känner med dig. Kan bara säga: det kommer bli så jätte jätte bra…men inte just nu. tack för senast underbara du! och för att du delar med dig av dig själv!
Vi tänker lite lika där du och jag. Nu ligger vi tyvärr i sjukstuga men hoppas vi kommer åter på torsdag ? Tack själv bästa Du!!!