
Sömnbrist
Fabian har sedan en tid tillbaka sovit väldigt oroligt på nätterna.
Det har kommit till och från i ca en månad och nu är det tillbaka sedan några dagar. Han krånglar, gnyr, gnäller, skriker, ibland gråter och vissa gånger vaknar han inte utan gör detta i sömnen. Men andra gånger väcker han sig själv och då sitter han istället i sängen och surrar och leker.
Som tur är behöver vi aldrig gå in till honom. Han klarar sig själv. Självklart går vi in om han gråter ’på riktigt’ och det behövs. Men det jobbiga i detta är att vi har ju babyvakt i vårt sovrum så vi hör ju hur han stökar och bökar och jag vaknar av ren insikt, förmodligen, av allt han gör.
Så fort babyvakten knäpper till och brusar så vaknar jag som ett ljus! Och det börjar bli jobbigt. Sömnbristen tär. Huvudsaken är dock att Fabian själv inte verkar det minsta störd eller rörd av det som försegår.
Jag hoppas att detta är någon fas som snart är över. Mamman börjar bli trött. Och nu när jag börjat jobba lite igen och faktiskt ska upp tidigt på morgnarna så känns det ganska viktigt med sömn. Ta vara på det lilla.
Imorgon är det tidig uppstigning. 08.45 är det dags för Fabbes 1-årskontroll med läkaren på BVC. Jag är för en gångs skull glad att det är tidigt så hinner jag följa med. Därefter blir det jobb igen.
Någon annan som känner igen dessa störda sömn-mönster..? Kan det vara en fas?
